Eftermiddagen ägnades åt hårflätning, även om vissa ändå föredrog att tillbringa tiden på stranden. Middagen intogs som vanligt på gården och sedan blev det underhållning. En vän till Max spelade ballofon och Max djembe. God stämning.
På måndagen åkte vi på utflykt till byn Soma där Aladji har ytterligare en musikskola. Byn ligger ca 20 mil inåt landet, men vägarna är allt annat än bra så resan tog ca 5 timmar. Vägen var faktiskt så gropig att vi fick stanna två gånger för att skruva fast hjulen som håll på att lossna...
Att det kom så många tobaber till byn var en stor händelse och vi hälsades av en välkomstkommitté som vandrade med oss genom byn med trummor och visselpipa. Framme på skolan blev det välkomstceremoni med traditionell Mandinka-dans. Sedan åkte vi för att checka in på vårt "hotell". Trevlig innergård var största tillgången, men tak över huvudet ska inte föraktas!
Tillbaka till musikskolan på kvällen för den stora festen – till vår ära! Massor av folk och dansuppvisning av såväl de inhemska dansarna (förstärkta av tre damer från en grannby) som de svenska gästerna. Mycket uppskattat. Efter 45 minuter var festen slut och vi återvände till vår inkvartering. Där intogs kvällsmat, Max spelade kora, lokala ungdomar tittade på tv (utomhus!) och andra bara njöt av lugnet.
Tisdag morgon åts frukost som vi till stor del tagit med från Brufut (kompletterad av nyinköpt bröd). Sedan blev det workshop på plats. Tre kvinnor kom och visade sång till vattentrumma, och lärde oss en känd visa som handlar om att alla blir glada när någon skaffat en ny fru. Lunch och sedan hemfärd.
Resan hem var nästan lika jobbig som resan dit. Skumpig väg och fruktansvärt dammigt. Alla var mer eller mindre täckta av det röda dammet, så dusch stod högt på prioriteringslistan när vi kom hem. Sedan fick vi en av de bästa middagarna hittills: köttgryta med sallad, pommes frites och majonnäs.
Imorgon ledig dag. Mer om det senare.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar